Drömmar!!
Man väljer sina egna drömmar.. eller?
Ja jag gör det iallafall, det är knepet jag nu mera kör med för att kunna sova.
Inte helt enkelt men det är det enda som tycks funka just nu.. så här funkar det:
Man drömmer vaken tills man somnar.. alltså det gäller bara att bestämma sig för vad man vill drömma om, gör upp bilder i huvudet, fantisera sig bort till hur man skulle vilja att livet var in i minsta detalj. Skit bra för är man minsta lilla missnöjd är det bara att backa o rätta till.
Jag har tex ALDRIG nått mammahull i mina drömmar, aldrig några penga bekymmer, självklart finns det kärlek i livet och Theo visar sig alltid från sin bästa sida :D
Man får inte ta i för mycket då blir det lätt att man fokuserar för mycket på detaljer och hjärnan snurrar mer än den borde... inge bra sömnmedel det vet vi ju.
Den senaste tiden har mina "vaken drömmar för att försöka somna drömmar" handlat om mitt nya palats. Jag gör hemmet fint i mina tankar, har börjat träna, äter nyttigt, o jo visst finns det en kärlek med i bilden ;).
För ett tag sedan var jag på utlandsresa med brudarna :D VÄLDIGT nice kan jag säga, varmt och gött!
Nån annan gång var det midsommarfirande på en ö... oxå helt underbart:D
Ja det är bara att välja och vraka.. fixa o dona i huvudet och när man får till det som bäst slappnar man av och faller som oftast in i drömmarnas land på rikt!
Jag har alltid varit sån.. när nuet är skit (vilket det ju som oftast är) så behöver jag nån liten gullig fast realistisk dröm att koppla borrmed. Man kan nästan stå ut med vilken skit som helst bara man har tron om att det löser sig. Tron och hoppet har det ju varit lite si och så med den sista tiden då bitterfittan tagit överhand helt men ja nu tror jag det återvänt lite... kanske för att jag sänkt mina mål.
Jag minns att när jag levde men Mr A drömde jag mig bort till villa, hus o ja gud vet vad.
Fast o andra sidan var det inte helt omöjligt med han.. o självklarär det inte fel att sikta högt men ibland är det lätt att tappa tron när man ser sina drömmar försvinna längre och längre bort.
Nu nöjer jag mig med att vardagen funkar. Nu är målet +- 0 till en början. Nu är målet att trivas i vardagen och inte alltid ha bördor på axlarna. Nu är även målet att ta tag i Mr A biten... fast jag behöver samla kraft. Jag kan inte ha det så här rörigt, Theo kan inte ha det så här rörigt. Det är helt galet att Mr A själv går med på det. Det är Jätte galet att det aldrig finns någon rutin, stabilitet och kontuinitet. Det är galet att jag för två dgar sedan fick reda på hur hela december ser ut... då är inte ens det helt säkert skriver chefen i schemat. Timmarna är neddragna men som vanligt får folk anpassa sig och vara flexibla står det. Hmm ja jag förstår om man känner lojalitet till sitt arbete och de som jobbar där har ju gått med på de förhållanden som finns där men jag har då inte gått med på det o som det ser ut nu så är hela mitt liv styrt av hur Harrys kökschef lägger upp schemana.. ska det va så????
Troligtvis kommer dett leda till nya konflikter så jag orkar inte riktigt ta tag i det än men jag smider planer eller hur man ska se det. Dags att sätta ner foten!!
Jaha plugga då antar jag... snarrrterminslut och ja jag ligger fortfarande efter som SATAN!!!!!!
Ja jag gör det iallafall, det är knepet jag nu mera kör med för att kunna sova.
Inte helt enkelt men det är det enda som tycks funka just nu.. så här funkar det:
Man drömmer vaken tills man somnar.. alltså det gäller bara att bestämma sig för vad man vill drömma om, gör upp bilder i huvudet, fantisera sig bort till hur man skulle vilja att livet var in i minsta detalj. Skit bra för är man minsta lilla missnöjd är det bara att backa o rätta till.
Jag har tex ALDRIG nått mammahull i mina drömmar, aldrig några penga bekymmer, självklart finns det kärlek i livet och Theo visar sig alltid från sin bästa sida :D
Man får inte ta i för mycket då blir det lätt att man fokuserar för mycket på detaljer och hjärnan snurrar mer än den borde... inge bra sömnmedel det vet vi ju.
Den senaste tiden har mina "vaken drömmar för att försöka somna drömmar" handlat om mitt nya palats. Jag gör hemmet fint i mina tankar, har börjat träna, äter nyttigt, o jo visst finns det en kärlek med i bilden ;).
För ett tag sedan var jag på utlandsresa med brudarna :D VÄLDIGT nice kan jag säga, varmt och gött!
Nån annan gång var det midsommarfirande på en ö... oxå helt underbart:D
Ja det är bara att välja och vraka.. fixa o dona i huvudet och när man får till det som bäst slappnar man av och faller som oftast in i drömmarnas land på rikt!
Jag har alltid varit sån.. när nuet är skit (vilket det ju som oftast är) så behöver jag nån liten gullig fast realistisk dröm att koppla borrmed. Man kan nästan stå ut med vilken skit som helst bara man har tron om att det löser sig. Tron och hoppet har det ju varit lite si och så med den sista tiden då bitterfittan tagit överhand helt men ja nu tror jag det återvänt lite... kanske för att jag sänkt mina mål.
Jag minns att när jag levde men Mr A drömde jag mig bort till villa, hus o ja gud vet vad.
Fast o andra sidan var det inte helt omöjligt med han.. o självklarär det inte fel att sikta högt men ibland är det lätt att tappa tron när man ser sina drömmar försvinna längre och längre bort.
Nu nöjer jag mig med att vardagen funkar. Nu är målet +- 0 till en början. Nu är målet att trivas i vardagen och inte alltid ha bördor på axlarna. Nu är även målet att ta tag i Mr A biten... fast jag behöver samla kraft. Jag kan inte ha det så här rörigt, Theo kan inte ha det så här rörigt. Det är helt galet att Mr A själv går med på det. Det är Jätte galet att det aldrig finns någon rutin, stabilitet och kontuinitet. Det är galet att jag för två dgar sedan fick reda på hur hela december ser ut... då är inte ens det helt säkert skriver chefen i schemat. Timmarna är neddragna men som vanligt får folk anpassa sig och vara flexibla står det. Hmm ja jag förstår om man känner lojalitet till sitt arbete och de som jobbar där har ju gått med på de förhållanden som finns där men jag har då inte gått med på det o som det ser ut nu så är hela mitt liv styrt av hur Harrys kökschef lägger upp schemana.. ska det va så????
Troligtvis kommer dett leda till nya konflikter så jag orkar inte riktigt ta tag i det än men jag smider planer eller hur man ska se det. Dags att sätta ner foten!!
Jaha plugga då antar jag... snarrrterminslut och ja jag ligger fortfarande efter som SATAN!!!!!!
Frustrerad...
Galet frustrerad just nu..
Folk beter sig skumt, nån ringer från hemligt nummer och min dator mår fan inte bra :S!!
Lite små ledsen i ögat blev jag nu faktiskt :´(.
Folk beter sig skumt, nån ringer från hemligt nummer och min dator mår fan inte bra :S!!
Lite små ledsen i ögat blev jag nu faktiskt :´(.
Besviken...
Blir galet besviken på min dator just nu... Han gör uppror, o det är väl helt ok om den bara ville tala om vad upproret rörde sig om??????
What to do?????
What to do?????
Min stjärna...
Theodor min lilla stjärna <3!!!
Han gör mig hel...
Hans lilla ljud han gör när han sover (ni som hört det vet vad jag menar)
Hans lite barnsligt vuxna sätt att säga "gör du mamma" eller "sa du mamma".
Hans sätt att använda ordet måste.. helt fel men så rätt.
Hans sätt att klappa på mig när han ska sova ( hans sätt att söka tröst fast han ger en otolig tröst själv )
Hans sätt att speciellt den senaste tiden påverkas så lätt av mitt leende.. Jag kan verkligen se att han blir lycklig av att jag är glad, Åh jag vill vara lycklig hela livet för att få påverka han så. han skiner som en sol när mitt leende är uppriktigt och hur skulle det kunna vara något annat än uppriktigt när jag tittar på han!
Men... Jag blir oxå extremt olycklig när jag ser hur han påverkas negativt av mina tårar.
När han stannar upp och försöker läsa mig varje gång någon går härifrån..
Hur han ofta tittar mig djupt i ögonen och frågar "mamma ledsen" efter att någon gått...
Jag vet ju såväl vart det kommer ifrån.. för jag har aldrig dålt sådant för honom, jag har verkligen velat att han ska veta att det inte är han som gjort mig ledsen på något vis. Nu verkar han dock ha kopplat mina tårar till att någon lämnar oss.. vem som!
Känner mig förkrossad då jag ser hur han försöker läsa mig, hans oro över att ja nu blir mamma ledsen så fort någon går!
Åh jag hatar att jag låtit detta påverka han alls... fast jag förstår ju att det är så livet är. Man kan inte sätta barnen i nån bubbla o hoppas att de aldrig ska få uppleva smärta.. för den kommer hur eller hur.
Det är självklart tragiskt att han blev påverkad alls av detta men jag tror och hoppas att trots att han blivit det så har jag hanterat det på bästa sätt jag kunnat. Jag är glad att han vet att Jag blev ledsen för att Janne alltid lämnade oss aldrig aldrig aldrig hade det med Theodor själv att göra.. Att detta blev en koppling till alla som går är verkligen inte bra men jag hoppas att han med tiden inser att jag inte blir ledsen när alla går.. och att de flesta faktiskt kommer tillbaka!!!!
Nu ska jag krypa ner brevid det vackraste som finns.. andas in hans ljuva doft och känna vad kärlek är på riktigt!!!!!!! <3
Han gör mig hel...
Hans lilla ljud han gör när han sover (ni som hört det vet vad jag menar)
Hans lite barnsligt vuxna sätt att säga "gör du mamma" eller "sa du mamma".
Hans sätt att använda ordet måste.. helt fel men så rätt.
Hans sätt att klappa på mig när han ska sova ( hans sätt att söka tröst fast han ger en otolig tröst själv )
Hans sätt att speciellt den senaste tiden påverkas så lätt av mitt leende.. Jag kan verkligen se att han blir lycklig av att jag är glad, Åh jag vill vara lycklig hela livet för att få påverka han så. han skiner som en sol när mitt leende är uppriktigt och hur skulle det kunna vara något annat än uppriktigt när jag tittar på han!
Men... Jag blir oxå extremt olycklig när jag ser hur han påverkas negativt av mina tårar.
När han stannar upp och försöker läsa mig varje gång någon går härifrån..
Hur han ofta tittar mig djupt i ögonen och frågar "mamma ledsen" efter att någon gått...
Jag vet ju såväl vart det kommer ifrån.. för jag har aldrig dålt sådant för honom, jag har verkligen velat att han ska veta att det inte är han som gjort mig ledsen på något vis. Nu verkar han dock ha kopplat mina tårar till att någon lämnar oss.. vem som!
Känner mig förkrossad då jag ser hur han försöker läsa mig, hans oro över att ja nu blir mamma ledsen så fort någon går!
Åh jag hatar att jag låtit detta påverka han alls... fast jag förstår ju att det är så livet är. Man kan inte sätta barnen i nån bubbla o hoppas att de aldrig ska få uppleva smärta.. för den kommer hur eller hur.
Det är självklart tragiskt att han blev påverkad alls av detta men jag tror och hoppas att trots att han blivit det så har jag hanterat det på bästa sätt jag kunnat. Jag är glad att han vet att Jag blev ledsen för att Janne alltid lämnade oss aldrig aldrig aldrig hade det med Theodor själv att göra.. Att detta blev en koppling till alla som går är verkligen inte bra men jag hoppas att han med tiden inser att jag inte blir ledsen när alla går.. och att de flesta faktiskt kommer tillbaka!!!!
Nu ska jag krypa ner brevid det vackraste som finns.. andas in hans ljuva doft och känna vad kärlek är på riktigt!!!!!!! <3
den ljuva, brutala sanningen..
Ja så är det.. Jag tänker inte linda in denna blogg i några rosa moln, ibland kan ett o annat rött moln dyka upp men inga krussiduller kan jag lova!
Jag har ett sånt starkt behov av att skriva och att göra det i nån dagbok eller så som bara är ämnad för mig räcker inte. Det blandas hej vilt, glatt och ledsamt, förkrossad och lycklig... jag vet men det är så det är just nu!
Jag har enbart gett den här adressen till personer som har eller har haft stor roll i mitt liv, ni är få som vet, få som iallafall vet att det är jag! Jag skriver vad jakänner för stunden o ja det kan pendla fort. Men ja på senaste tiden är det nog det mest utmärkande jag kommit på med mig själv ( i sökandet efter den riktiga Alexandra) Jag pendlar fort.
Mamma tykte, iallafall vid ett tillfälle att det var jätte bekvämt.. När hon lämnade mig hos dagmmm. Jag var ledsen när vi sa hejdå och när hon kom runt husknuten stod jag glatt och vinkade i fönstret. Jag hoppar fram och tillbaka... visst oftast och framförallt den senaste tiden hat det int evarit på ett positivt sett. Men ja förr hade jag alltid förmågan att borsta av mig fort. Egenskapen är den samma tror jag även om den som sagt yttrat sig till det negativa för tillfället.
Planen är att ta upp allt för att egentligen själv kunna gå tillbaka och läsa o få lite perspektiv på det hela... kommentarer är välkomna även om det inte är syftet. Även kommentarer som kan ses som negativa är välkomna för ja jag tror jag behöver höra det. Nu handlar det om att bli en bättre människa... i många fall är då nykeln att veta vad man gör fel och ibland kan det faktiskt vara svårt att se dem själv.
Det känns bra att skriva och många gånger faktiskt rent ut sagt befriande att trycka på publicera knappen!
Jag bär på så extremt mycket hat och bitterhet just nu.. samtidigt som jag faktiskt förstått och insett hur mycket jag har att vara glad åt. Än så länge har de två inte vägt ut varandra.. alltså det är ju såklart bitterheten och hatet jag ska väga ut.. därför behöver jag pendla. Eller det är väl därför jag gördet iallafall.
Det gräver sig betydligt djupare än till allt som hänt med Herr Grindberg men just nu är hatet riktat mot han, han förtjänar hatet.. men jag förtjänar inte att bära på det. Jag tycker själv att skriva om det ger insikt, jag tycker att jag har ganska mycket insikt men det når inte hela vägen!
Jag jobbar och sliter varje dag och ja jag finner tröst varje dag men målet är långt borta... om man når det innan man dör är inte säkert men målet kan oxå vara att fortsätta sträva!!!
Jag har ett sånt starkt behov av att skriva och att göra det i nån dagbok eller så som bara är ämnad för mig räcker inte. Det blandas hej vilt, glatt och ledsamt, förkrossad och lycklig... jag vet men det är så det är just nu!
Jag har enbart gett den här adressen till personer som har eller har haft stor roll i mitt liv, ni är få som vet, få som iallafall vet att det är jag! Jag skriver vad jakänner för stunden o ja det kan pendla fort. Men ja på senaste tiden är det nog det mest utmärkande jag kommit på med mig själv ( i sökandet efter den riktiga Alexandra) Jag pendlar fort.
Mamma tykte, iallafall vid ett tillfälle att det var jätte bekvämt.. När hon lämnade mig hos dagmmm. Jag var ledsen när vi sa hejdå och när hon kom runt husknuten stod jag glatt och vinkade i fönstret. Jag hoppar fram och tillbaka... visst oftast och framförallt den senaste tiden hat det int evarit på ett positivt sett. Men ja förr hade jag alltid förmågan att borsta av mig fort. Egenskapen är den samma tror jag även om den som sagt yttrat sig till det negativa för tillfället.
Planen är att ta upp allt för att egentligen själv kunna gå tillbaka och läsa o få lite perspektiv på det hela... kommentarer är välkomna även om det inte är syftet. Även kommentarer som kan ses som negativa är välkomna för ja jag tror jag behöver höra det. Nu handlar det om att bli en bättre människa... i många fall är då nykeln att veta vad man gör fel och ibland kan det faktiskt vara svårt att se dem själv.
Det känns bra att skriva och många gånger faktiskt rent ut sagt befriande att trycka på publicera knappen!
Jag bär på så extremt mycket hat och bitterhet just nu.. samtidigt som jag faktiskt förstått och insett hur mycket jag har att vara glad åt. Än så länge har de två inte vägt ut varandra.. alltså det är ju såklart bitterheten och hatet jag ska väga ut.. därför behöver jag pendla. Eller det är väl därför jag gördet iallafall.
Det gräver sig betydligt djupare än till allt som hänt med Herr Grindberg men just nu är hatet riktat mot han, han förtjänar hatet.. men jag förtjänar inte att bära på det. Jag tycker själv att skriva om det ger insikt, jag tycker att jag har ganska mycket insikt men det når inte hela vägen!
Jag jobbar och sliter varje dag och ja jag finner tröst varje dag men målet är långt borta... om man når det innan man dör är inte säkert men målet kan oxå vara att fortsätta sträva!!!
Arg!!!!
Gahhh blir helt tokig!
Jag svävade som på små röda moln förut idag när jag skulle iväg o hämta mitt hjärta... skulle till och med vilja påstå att det var riktigt stora fluffiga röda moln.
Det pirrade i magen av lycka, för ja helgen var en succè trots omständigheterna.
Men så stötte jag på en person utanför konsum, en person som jag vet umgås med HAN eller iallafall har gjort det... O den här personen gav mig en långt ifårn snäll blick. Detta var en rent ut sagt ond blick!
Blir så jävla arg då jag är rätt säker på att denna person inte har en aning... denna person har troligtvis fått en helt fel bild av mig och allt som hänt... fan jag vet ju att det är så. Självklart borde jag inte bry mig alls men det gör mig helt galen. Dels för att jag bryr mig såklart... då den jag stötte på är en jävla stropp men ja mest för att jag inte vet vad som sägs men ja jag kan ju tänka mig.
Blir tokig på att det är jag som blivit ljugen för, det är jag som blivit grundlurad, trampad på, pissad på trots allt jag kämpat för, trots att jag kämpat för denna person oså är det jag som framstår så fel. Det är jag som får ta de där blickarna o han glassar vidare
Blir tokig på att folk inte vet sanningen!
Allt för att rädda ditt eget skinn va????
Jag blir så jävla arg på att under hela tiden har HAN vänt allt emot mig för att jag skulle ta på mig skulden.. o det gjorde jag ju oxå väldigt länge. Under hela tiden som jag fick skit för typ ett sms så var jag den andra! Under hela tiden har det troligtvis sett ut som att det är jag som inte kunnat släppa taget fast det är DU som inte kunnat släppa mig!!!
Till och med nu ju... till och med nu har du ingen aning. "Vet inte vad som hände på vägen men skit vart det.".
Jag vet.. alla vet utom du... Det var du som hände! Det var din skit som drabbade oss alla! Det var du som tappade hoppet om dig själv, som var otrogen, som ljög, pissade på mig, tappade all respekt för mig och som slutade älska mig! Till slut handlade allt om dig och ingen annan!!!! Det var skiten som kom ivägen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Det är skiten du kommer att få leva med resten av livet, det är skiten som jag kommer att komma över även om det tar tid!
DU var skiten som kom ivägen!!!!!!!!!!!!!
Jag svävade som på små röda moln förut idag när jag skulle iväg o hämta mitt hjärta... skulle till och med vilja påstå att det var riktigt stora fluffiga röda moln.
Det pirrade i magen av lycka, för ja helgen var en succè trots omständigheterna.
Men så stötte jag på en person utanför konsum, en person som jag vet umgås med HAN eller iallafall har gjort det... O den här personen gav mig en långt ifårn snäll blick. Detta var en rent ut sagt ond blick!
Blir så jävla arg då jag är rätt säker på att denna person inte har en aning... denna person har troligtvis fått en helt fel bild av mig och allt som hänt... fan jag vet ju att det är så. Självklart borde jag inte bry mig alls men det gör mig helt galen. Dels för att jag bryr mig såklart... då den jag stötte på är en jävla stropp men ja mest för att jag inte vet vad som sägs men ja jag kan ju tänka mig.
Blir tokig på att det är jag som blivit ljugen för, det är jag som blivit grundlurad, trampad på, pissad på trots allt jag kämpat för, trots att jag kämpat för denna person oså är det jag som framstår så fel. Det är jag som får ta de där blickarna o han glassar vidare
Blir tokig på att folk inte vet sanningen!
Allt för att rädda ditt eget skinn va????
Jag blir så jävla arg på att under hela tiden har HAN vänt allt emot mig för att jag skulle ta på mig skulden.. o det gjorde jag ju oxå väldigt länge. Under hela tiden som jag fick skit för typ ett sms så var jag den andra! Under hela tiden har det troligtvis sett ut som att det är jag som inte kunnat släppa taget fast det är DU som inte kunnat släppa mig!!!
Till och med nu ju... till och med nu har du ingen aning. "Vet inte vad som hände på vägen men skit vart det.".
Jag vet.. alla vet utom du... Det var du som hände! Det var din skit som drabbade oss alla! Det var du som tappade hoppet om dig själv, som var otrogen, som ljög, pissade på mig, tappade all respekt för mig och som slutade älska mig! Till slut handlade allt om dig och ingen annan!!!! Det var skiten som kom ivägen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Det är skiten du kommer att få leva med resten av livet, det är skiten som jag kommer att komma över även om det tar tid!
DU var skiten som kom ivägen!!!!!!!!!!!!!
Fy blä.. urk!
Nu går det åt hevete kan jag säga....
Hatar hatar hatar hatar!!!
Va fan ska jag med ett gamalt ruttet bord till ditt AS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Hatar hatar hatar hatar!!!
Va fan ska jag med ett gamalt ruttet bord till ditt AS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Lyckad Lördag trots allt...
Ja det blev lite småstruligt igår.. alla banga, drog ut på det och ja missförstånd hit och dit.
Jag kom aldrig till Emma.. Kom aldrig till Jennie eller Johanna
Det slutade med att jag o Jonny satt själva hemma drack och läste mina gamla dagböcker från back in th days :P, gick till Harrys o stod i kö 40 min för att sedan gå hem (förbi Mc såklart) o svulla i sängen.
Nice och jag tror jag lyckats reda upp alla missförstånd..??
Alltså jag är bäng... visste ni säkert redan men shit så bäng jag är!!!
Får allt jag vill, får allt visat för mig som jag längtat så efter oså ja känns det inte riktigt som det ska...
Alltså det känns bra såklart men det känns inte riktigt rätt
Ju mer jag får.. ju mer dåligt samvete får jag.
Men ja jag är ärlig o så länge man kan vara det så känner jag mig rätt trygg, för det är en sak jag känner just nu iallafall.. Trygghet.
Jag litar på att jag får höra det som jag bör höra... att jag inte får höra skit jag inte borde höra.
Nu ska jag snart studsa ut i stormen och hämta mitt lilla hjärta <3
Jag kom aldrig till Emma.. Kom aldrig till Jennie eller Johanna
Det slutade med att jag o Jonny satt själva hemma drack och läste mina gamla dagböcker från back in th days :P, gick till Harrys o stod i kö 40 min för att sedan gå hem (förbi Mc såklart) o svulla i sängen.
Nice och jag tror jag lyckats reda upp alla missförstånd..??
Alltså jag är bäng... visste ni säkert redan men shit så bäng jag är!!!
Får allt jag vill, får allt visat för mig som jag längtat så efter oså ja känns det inte riktigt som det ska...
Alltså det känns bra såklart men det känns inte riktigt rätt
Ju mer jag får.. ju mer dåligt samvete får jag.
Men ja jag är ärlig o så länge man kan vara det så känner jag mig rätt trygg, för det är en sak jag känner just nu iallafall.. Trygghet.
Jag litar på att jag får höra det som jag bör höra... att jag inte får höra skit jag inte borde höra.
Nu ska jag snart studsa ut i stormen och hämta mitt lilla hjärta <3
Strålande...
Så galet glad idag så det finns inte!
Tänk att det skulle krävas så mycket energi.. tänk att så mycket var tvungen att gå sönder innan!
Tänk att inte Ci låste in mig :P.
Well det kvittar nu...
Visst är det sorgligt, visst är man fortfanade trasig men ja jag känner faktiskt... iallafall just idag att livet går vidare. Jag vet vad som är värt att lägga energi på, jag vet vilka som verkligen finns för mig, jag vet vad riktig kärlek är o jag vet oxå att det HAN trodde var det... Var verkligen inte det!
Idag är jag stark!
Idag mår jag bra!
Det är över nu... alla dagar fyllda med tårar.. alla falska hopp... alla lögner!
Allting har förändrats och DU finns inte kvar!!!
Tänk att det skulle krävas så mycket energi.. tänk att så mycket var tvungen att gå sönder innan!
Tänk att inte Ci låste in mig :P.
Well det kvittar nu...
Visst är det sorgligt, visst är man fortfanade trasig men ja jag känner faktiskt... iallafall just idag att livet går vidare. Jag vet vad som är värt att lägga energi på, jag vet vilka som verkligen finns för mig, jag vet vad riktig kärlek är o jag vet oxå att det HAN trodde var det... Var verkligen inte det!
Idag är jag stark!
Idag mår jag bra!
Det är över nu... alla dagar fyllda med tårar.. alla falska hopp... alla lögner!
Allting har förändrats och DU finns inte kvar!!!
Det är över nu...
Nu är det verkligen över...
Jag är fri..
Du är fri..
Dags att gå vidare...
Kanske möts vi en dag när vi är gamla o grå.. kanske känns det då självklart, tills dess!!!
Ta hand om dig <3!
Jag är fri..
Du är fri..
Dags att gå vidare...
Kanske möts vi en dag när vi är gamla o grå.. kanske känns det då självklart, tills dess!!!
Ta hand om dig <3!
Vad är det som händer..?
I tisdagskväll hände nått.. eller det var nog redan i helgen men var så extremt tydligt i tisdags.
Jag kom hem från skolan.. jätte pappad att plugga. Dator fan gick sönder. Hade det varit förra veckan hade jag troligtvis brutit ihop. Jag bröt inte ihop... visst jag sprang stan runt o ringde typ alla jag kände för att fixa det men jag bröt INTE ihop.
Gav mig ut i snöstormen o gick till Jennie. Kom på mig själv med att le så det nästan gjorde ont i munngiporna :D o detta trots som sagt att det snöade som fan ute.. jag hatar ju snö???
Nä inte nu tydligen.. stackars snön har nog tagit skit i många år fast det inte varit snön jag hatat alls :P.
Lyssnade på Låten han skickade till mig för nån vecka sedan.. låten är skit bra o jag har lyssnat på den hela tiden trots att det smärtat MASSOR! Men nu gjorde det inte ont,.. kände mig lugn, lite små lycklig och helt ärligt så var det inte ens han som var i mina tankar. Inga falska hopp ingen tanke på allt bra som varit.
Jag vet inte ens varför jag är så glad eller egentligen anar jag nog o en del av er som läser vet!
Kanske är jag fångad i nätet??
Kanske är det dags nu??
Kanske är det min tur??
Ser hopp nu...
Har en tro...
Känner kärleken så självklar men så oväntad .
Skitsamma sluta analysera varför du är lycklig bara njut!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag kom hem från skolan.. jätte pappad att plugga. Dator fan gick sönder. Hade det varit förra veckan hade jag troligtvis brutit ihop. Jag bröt inte ihop... visst jag sprang stan runt o ringde typ alla jag kände för att fixa det men jag bröt INTE ihop.
Gav mig ut i snöstormen o gick till Jennie. Kom på mig själv med att le så det nästan gjorde ont i munngiporna :D o detta trots som sagt att det snöade som fan ute.. jag hatar ju snö???
Nä inte nu tydligen.. stackars snön har nog tagit skit i många år fast det inte varit snön jag hatat alls :P.
Lyssnade på Låten han skickade till mig för nån vecka sedan.. låten är skit bra o jag har lyssnat på den hela tiden trots att det smärtat MASSOR! Men nu gjorde det inte ont,.. kände mig lugn, lite små lycklig och helt ärligt så var det inte ens han som var i mina tankar. Inga falska hopp ingen tanke på allt bra som varit.
Jag vet inte ens varför jag är så glad eller egentligen anar jag nog o en del av er som läser vet!
Kanske är jag fångad i nätet??
Kanske är det dags nu??
Kanske är det min tur??
Ser hopp nu...
Har en tro...
Känner kärleken så självklar men så oväntad .
Skitsamma sluta analysera varför du är lycklig bara njut!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Kanske, kanske inte...
Det känder grejer...
Nått jag väntat på länge länge..
Nått jag vet att jag egentligen kanske inte är redo för men va fan..
Frågorna jag ställermig nu och er är: Vrför inte umgås med människor som gör mig glad? Varför inte umgås med människor som faktiskt uppskattar att vara med mig? Varför inte?
Känns nog rätt bra iallfall även om saker o ting skrämmer mig lite ;P
Nått jag väntat på länge länge..
Nått jag vet att jag egentligen kanske inte är redo för men va fan..
Frågorna jag ställermig nu och er är: Vrför inte umgås med människor som gör mig glad? Varför inte umgås med människor som faktiskt uppskattar att vara med mig? Varför inte?
Känns nog rätt bra iallfall även om saker o ting skrämmer mig lite ;P
Hatar...
Hatar, avskyr, föraktar.. men framförallt ser ner på!!!!!!!
Helt jävla otroligt måste jag säga. Tänk att man aldrig slutar att förvånas.
Valet är enkelt, självklart och valet är taget av mig här och nu! Det finns inte på kartan hur mycket man än hoppas. Vissa kan bara inte, vissa vill troligtvs inte men jag vill, jag vill ha hela världen o jag ska få hela världen!
Ikväll intas en Joe med frugan... om det blir en big eller inte återstår att se :D.
*Lindar nätet runt min höft i hopp om iallafall lite tröst*
Helt jävla otroligt måste jag säga. Tänk att man aldrig slutar att förvånas.
Valet är enkelt, självklart och valet är taget av mig här och nu! Det finns inte på kartan hur mycket man än hoppas. Vissa kan bara inte, vissa vill troligtvs inte men jag vill, jag vill ha hela världen o jag ska få hela världen!
Ikväll intas en Joe med frugan... om det blir en big eller inte återstår att se :D.
*Lindar nätet runt min höft i hopp om iallafall lite tröst*
ghaaaaaaaaaaaa!!!!!!!!
Så där ja.. nu har jag trampat i Bajset igen!!!!!!!!!!!!
Fuck fuck fuck fuck fuck face!!!!!!!!!!!
Fuck fuck fuck fuck fuck face!!!!!!!!!!!
Faller...
Igår log jag.. idag känns det som jag faller igen!!
Har inte sovit mycket inatt och de timmar jag sovit har mest bestått av hemska drömmar.. drömmar om mina vänner o familj. Jag har drömt att typ alla i min närhet skviker mig, ljuger för mig på det mest hemska sätt.
Hmm undra varför jag har sånna drömmar.
Kommer jag någonsin kunna känna tillit igen?
Självklart tror jag inte så om mina vänner och familj det är inte så jag menar och klart jag litar på dem.. Jag vet att jag har underbara vänner. Men nu är minsta lilla viktigt. Minsta lilla "jag ringer dig sen" är ett löfte för mig, och bryts det så är det oxå ett svek. Tror man skulle kunna kalla mig skadad o även om jag vet att detta är något jag själv åstadkommit genom att lita på en person som uppenbarligen inte vet vad löften är så ja kan jag inte skylla på nån annan än HAN!!!
Idag känns som Ruta 1 igen.. Idag känns det som jag faller igen.. idag hoppas jag så på någon form av ljuspunkt!
Jag vill le igen, jag vill skratta igen, jag vill känna lugn igen.. uppriktigt! HUR GÖR MAN??
Hur släpper man och går vidare?
Hur glömmer man?
Hur lär man sig att inte ta precis allt som svek?
Hur lär man sig att lita på folk?
Hur lär man sig att leva igen?
Egentligen är det nog att pendla så här som gör det allra svårast.. eller det som tar mest på krafterna. Jag måste finna någon form av balans.
Jag måste nog lära mig att vissa människor ska man bara inte släppa in eller????
Har inte sovit mycket inatt och de timmar jag sovit har mest bestått av hemska drömmar.. drömmar om mina vänner o familj. Jag har drömt att typ alla i min närhet skviker mig, ljuger för mig på det mest hemska sätt.
Hmm undra varför jag har sånna drömmar.
Kommer jag någonsin kunna känna tillit igen?
Självklart tror jag inte så om mina vänner och familj det är inte så jag menar och klart jag litar på dem.. Jag vet att jag har underbara vänner. Men nu är minsta lilla viktigt. Minsta lilla "jag ringer dig sen" är ett löfte för mig, och bryts det så är det oxå ett svek. Tror man skulle kunna kalla mig skadad o även om jag vet att detta är något jag själv åstadkommit genom att lita på en person som uppenbarligen inte vet vad löften är så ja kan jag inte skylla på nån annan än HAN!!!
Idag känns som Ruta 1 igen.. Idag känns det som jag faller igen.. idag hoppas jag så på någon form av ljuspunkt!
Jag vill le igen, jag vill skratta igen, jag vill känna lugn igen.. uppriktigt! HUR GÖR MAN??
Hur släpper man och går vidare?
Hur glömmer man?
Hur lär man sig att inte ta precis allt som svek?
Hur lär man sig att lita på folk?
Hur lär man sig att leva igen?
Egentligen är det nog att pendla så här som gör det allra svårast.. eller det som tar mest på krafterna. Jag måste finna någon form av balans.
Jag måste nog lära mig att vissa människor ska man bara inte släppa in eller????
Morgonen gryr..
Jo visst ljusnar det till morgonen.. lite långsammare på vintern men det kommer det kommer.
Förr längtade jag till julen.. julen som var var nog den värsta någonsin. I år kommer jag få vara med Theodor iallafall fast några klappar blir det inte tal om :S
Fan va pengar strular till allt. Klart man inte blir lycklig av pengar men man blir helt klart mindre olycklig om man slippe vara utan dom.
Sovit bajs i natt. Har ju haft turen att kunna ligga o titta på det vackraste som finns under mina vakna stunder dock :D!
Idag måste jag verkligen ta tag i allt o det är inte lite ska jag säga er.. jag förstår inte hur jag ska hinna allt men ja man har ju inget val.
När lovet kommer ska jag sova i flera dagar.. haha det där vet vi ju alla att det inte är sant för då ska jag ju flytta. Pjuu hur ska man orka det? Fast kommer bli galet skönt med en nystart.. GALET skönt.
Tror det kan hjälpa mig att släppa lite gamalt strunt, känna att det är mitt egna. Viktigt att inte se det som man flyr dock, för visst förstår jag att problemen följer med, men hoppar o tror att jag finner mer kraft att ta tag i dem då jag trivs.. för det tror jag verkligen att jag kommer göra!
Nu ska vi kila iväg till dagis!
Förr längtade jag till julen.. julen som var var nog den värsta någonsin. I år kommer jag få vara med Theodor iallafall fast några klappar blir det inte tal om :S
Fan va pengar strular till allt. Klart man inte blir lycklig av pengar men man blir helt klart mindre olycklig om man slippe vara utan dom.
Sovit bajs i natt. Har ju haft turen att kunna ligga o titta på det vackraste som finns under mina vakna stunder dock :D!
Idag måste jag verkligen ta tag i allt o det är inte lite ska jag säga er.. jag förstår inte hur jag ska hinna allt men ja man har ju inget val.
När lovet kommer ska jag sova i flera dagar.. haha det där vet vi ju alla att det inte är sant för då ska jag ju flytta. Pjuu hur ska man orka det? Fast kommer bli galet skönt med en nystart.. GALET skönt.
Tror det kan hjälpa mig att släppa lite gamalt strunt, känna att det är mitt egna. Viktigt att inte se det som man flyr dock, för visst förstår jag att problemen följer med, men hoppar o tror att jag finner mer kraft att ta tag i dem då jag trivs.. för det tror jag verkligen att jag kommer göra!
Nu ska vi kila iväg till dagis!
När mörkret faller..
Så faller jag...
Attans vad svårt det är..
Attans vad jag avskyr mina tankar...
Attans vad jag önskar att jag var starkare..
Klockan tickar o jag får inget vettigt gjort.
Klockan tickar o hur mycket jag än önskar o ber så är mitt hjärta trasigt.
Fan fan fan va det gör ont, det gör ont fast jag känner mig tom. Kanske är det just tomheten som gör så ont!
Idag har varit en extremt känslomässig dag.
Theodor är hemma igen vilket ju såklart är underbart men jag känner ju inte riktigt att jag räcker till för han längre.
Troligtvis bara mitt eget dåliga samvete men åhh vem vill inte ge sitt barn hela världen? O jag kan inte ge han nått just nu...
Känns inte riktigt som jag finns längre, jag har liksom lämnat min kropp, mitt jag. Står vid sidan om o tittar på när den jag nu är sjunker allt djupare.
Känner mig så misslyckad, o det största misslycandet är just att jag känner så.
Jag vet att det känns bättre imorgon när Theodor slår upp sina blå.. men även då kommer jag känna mig trött o sliten, som en trasa. Även då kommer kampen att vara lång för att ta sig upp helt o fullt!
Jag vill så mycket mer, jag vill laga, jag vill hela, jag vill ha hela alltet!
Det är så lätt att skylla allt på HAN men egentligen så vet vi ju alla att hade jag bara varit mig själv så hade jag aldrig låtit det ske.. I need a big joe:P
Attans vad svårt det är..
Attans vad jag avskyr mina tankar...
Attans vad jag önskar att jag var starkare..
Klockan tickar o jag får inget vettigt gjort.
Klockan tickar o hur mycket jag än önskar o ber så är mitt hjärta trasigt.
Fan fan fan va det gör ont, det gör ont fast jag känner mig tom. Kanske är det just tomheten som gör så ont!
Idag har varit en extremt känslomässig dag.
Theodor är hemma igen vilket ju såklart är underbart men jag känner ju inte riktigt att jag räcker till för han längre.
Troligtvis bara mitt eget dåliga samvete men åhh vem vill inte ge sitt barn hela världen? O jag kan inte ge han nått just nu...
Känns inte riktigt som jag finns längre, jag har liksom lämnat min kropp, mitt jag. Står vid sidan om o tittar på när den jag nu är sjunker allt djupare.
Känner mig så misslyckad, o det största misslycandet är just att jag känner så.
Jag vet att det känns bättre imorgon när Theodor slår upp sina blå.. men även då kommer jag känna mig trött o sliten, som en trasa. Även då kommer kampen att vara lång för att ta sig upp helt o fullt!
Jag vill så mycket mer, jag vill laga, jag vill hela, jag vill ha hela alltet!
Det är så lätt att skylla allt på HAN men egentligen så vet vi ju alla att hade jag bara varit mig själv så hade jag aldrig låtit det ske.. I need a big joe:P
Förvirrad...
Nu är det allt för mycket på samma gång känner jag :S
Fan jag jobbar verkligen stenhårt o jag känner att jag gör framsteg men jag faller så lätt igen. Antar att det kommer bli lättare o lättare att resa sig upp igen.. Det är vad jag mantrar för mig själv hela tiden!
Det stora steget är taget antar jag, jag har kommit till insikt att något måste förändras. Jag har förstått att allt hänger på mig själv och inte min omgivning. Nu vet jag mina mål tror jag.. problemet är bara att finna vägen tror jag.
Idag mår jag skit!!!!
Mycket rubbades då jag ick det där smset. Bra o dåligt antar jag. På något vis så behövdes det även om den konkreta smärtan var outhärdlig.
Jag svarade.. det hade ni säkert redan räknat ut.
Jag tänker inte dela med mig av det men kan säga att allt som sas var sanningen.
Fan vad jag önskar att allt vore annorlunda, fan vad jag önskar att jag kunde få det jag vill ha nån gång! Jag vill att vinden ska blåsa åt mitt håll ibland.. det vore på tiden. Men sen ja jag förstår ju att vissa saker måste man bara ta för sig, vissa saker glömmer man ju så lätt att man har.
Sen handlar det nog om att nöja sig o det är helt klart något jag har problem med.
Idag kommer min enda stora riktiga kärlek hem <3
Tack gode gud för det!!!
Som jag har saknat han!
et har varit galet tomma dagar, säkert väölbehövliga men ack så smärtsamma! Idag kommer min stjärna hem.. Han som lyser upp världen för mig!!!!!!!!!!
Han som jag måste lägga mitt fokus på.. hans namn ska jag mantra då jag tvivlar!!!
THEODOR<3
Fan jag jobbar verkligen stenhårt o jag känner att jag gör framsteg men jag faller så lätt igen. Antar att det kommer bli lättare o lättare att resa sig upp igen.. Det är vad jag mantrar för mig själv hela tiden!
Det stora steget är taget antar jag, jag har kommit till insikt att något måste förändras. Jag har förstått att allt hänger på mig själv och inte min omgivning. Nu vet jag mina mål tror jag.. problemet är bara att finna vägen tror jag.
Idag mår jag skit!!!!
Mycket rubbades då jag ick det där smset. Bra o dåligt antar jag. På något vis så behövdes det även om den konkreta smärtan var outhärdlig.
Jag svarade.. det hade ni säkert redan räknat ut.
Jag tänker inte dela med mig av det men kan säga att allt som sas var sanningen.
Fan vad jag önskar att allt vore annorlunda, fan vad jag önskar att jag kunde få det jag vill ha nån gång! Jag vill att vinden ska blåsa åt mitt håll ibland.. det vore på tiden. Men sen ja jag förstår ju att vissa saker måste man bara ta för sig, vissa saker glömmer man ju så lätt att man har.
Sen handlar det nog om att nöja sig o det är helt klart något jag har problem med.
Idag kommer min enda stora riktiga kärlek hem <3
Tack gode gud för det!!!
Som jag har saknat han!
et har varit galet tomma dagar, säkert väölbehövliga men ack så smärtsamma! Idag kommer min stjärna hem.. Han som lyser upp världen för mig!!!!!!!!!!
Han som jag måste lägga mitt fokus på.. hans namn ska jag mantra då jag tvivlar!!!
THEODOR<3
Sms från Fuck Face...
13.30 idag:
Jag vet att du inte ville att jag skulle skriva till dig mer. men vill bara be om ursäkt. jag vet att jag vart ett svin. lite sent o komma på det nu kanske. men är ledsen att det skulle sluta så här. förlåt. vet att det inte finns något jag kan säga för n göra detta ogjort. önskar jag jag bara kunde göra om allt på ett annat sätt.ta hand om dig o theodor.jag ångrar allt illa jag gjort er.
Blir galen av många olika anledningar.
Jag vet att han inte har en aning om hur illa han gjort oss.
Jag vet att han tror att det där smset skulle vara till nån tröst för mig.
Jag vet att han inte ångrar, människor som han går vidare o förnekar problemen.
Jag vet oxå att jag inte borde svara men faaaaaaaaaaaaan så svårt det är!!!!!!!!
Låter så enkelt...
Ta tag i ditt liv..
Lev som du vill leva...
Bry dig om saker du faktiskt kan göra något åt...
Ge inte mer än du får tillbaka..
Lev varje dag för att må bra...
Titta framåt inte bakåt...
Hitta mål i livet o sträva efter dem..
Fan så självklara grejer.. men fan så svårt!
Om man inte vet vad man har för mål då?
Om man kört fast vid saker som får en att må bra för stunden o faktiskt inte längre kan skilja på vad som är en så kallad "fix" o vad som är att må bra på riktigt?
Jag har noll tro på mig själv.. trots att jag ju självklart vet att jag kan, alla kan.. Men hur i helvete?
Vart börjar man när allt är bajs?
Självklar vet jag att inte allt är bajs.. Jag vet ju att jag har mina vänner.. det har jag fått stort bevis på den senaste tiden. Men ja ibland när jag får det beviset, när mina vänner finns där o stöttar ger det mig bara en mer insikt att detta är en resa jag måste klara själv o jag vill ju inte det!!!!!!! Jag vill vara klar!!!!!
Visst man blir aldrig klar som människa men just denna helvetes resa vill jag ska vara klar.
Jag vet att jag är värdefull, jag vet att jag kan, jag vet att jag är en bra människa.. men ja även när jag skriverdet nu så finner jag tydligen inte nån mening i orden! Kanske tror jag inte på orden fast jag tror att jag gör det. Mina handlingar den senaste tiden har ju bevisat motsattsen... Jag har inte haft någon som helst respekt för mig själv o hur ska då andra människor ha det?
Hur får man tillbaka respekten då?
Jag tänker på han hela tiden..
Ibland hur jag skulle vilja skada han ( vet att det inte skulle göra mig någon nytta alls)
Ibland vad jag skulle göra/reagera då jag stötte på han (liten stad tyvärr så det kommer ju ske :()
Ibland hur jag borde reagerat den där kvällen Hur jag borde gjort för att behålla en gnutta värdighet (Dum tanke då den försvann för flera månader sedan)
Oftast önskar jag bara att jag släppt taget i sommras då jag själv ville det (eller intalat mig själv att jag ville det)
Tyvärr går tankarna alltid iväg till hur jag kunnat behålla han :(.....
TRO MIG JAG VET ATT JAG INTE VILL, BORDE O NEJ DET SKULLE ALDRIG BLIVIT ELLER KOMMER ALDRIG BLI BRA... JAG VET ATT HAN INTE ENS ÄR NÅGON JAG VILL HA MEN MAN STYR INTE ÖVER ENS EGNA TANKAR!!!
Eller kan man det... hur ändrar man sitt tankesätt. Det handlar ju inte om att jag inte vet. Jag vet allt jag vet hur fel det är jag vet att jag inte vill... Varför finns då de dumma tankarna!
Det jag vet som allra säkrast just nu.. är att det det inte ens handlar om han! DET HANDLAR OM MIG! Troligtvis hade han kunnat vara vem som helst.. eller vad som helst! Det handla om mig ingen annan!!!! Jag vet det så varför kan jag då inte släppa det???????
Lev som du vill leva...
Bry dig om saker du faktiskt kan göra något åt...
Ge inte mer än du får tillbaka..
Lev varje dag för att må bra...
Titta framåt inte bakåt...
Hitta mål i livet o sträva efter dem..
Fan så självklara grejer.. men fan så svårt!
Om man inte vet vad man har för mål då?
Om man kört fast vid saker som får en att må bra för stunden o faktiskt inte längre kan skilja på vad som är en så kallad "fix" o vad som är att må bra på riktigt?
Jag har noll tro på mig själv.. trots att jag ju självklart vet att jag kan, alla kan.. Men hur i helvete?
Vart börjar man när allt är bajs?
Självklar vet jag att inte allt är bajs.. Jag vet ju att jag har mina vänner.. det har jag fått stort bevis på den senaste tiden. Men ja ibland när jag får det beviset, när mina vänner finns där o stöttar ger det mig bara en mer insikt att detta är en resa jag måste klara själv o jag vill ju inte det!!!!!!! Jag vill vara klar!!!!!
Visst man blir aldrig klar som människa men just denna helvetes resa vill jag ska vara klar.
Jag vet att jag är värdefull, jag vet att jag kan, jag vet att jag är en bra människa.. men ja även när jag skriverdet nu så finner jag tydligen inte nån mening i orden! Kanske tror jag inte på orden fast jag tror att jag gör det. Mina handlingar den senaste tiden har ju bevisat motsattsen... Jag har inte haft någon som helst respekt för mig själv o hur ska då andra människor ha det?
Hur får man tillbaka respekten då?
Jag tänker på han hela tiden..
Ibland hur jag skulle vilja skada han ( vet att det inte skulle göra mig någon nytta alls)
Ibland vad jag skulle göra/reagera då jag stötte på han (liten stad tyvärr så det kommer ju ske :()
Ibland hur jag borde reagerat den där kvällen Hur jag borde gjort för att behålla en gnutta värdighet (Dum tanke då den försvann för flera månader sedan)
Oftast önskar jag bara att jag släppt taget i sommras då jag själv ville det (eller intalat mig själv att jag ville det)
Tyvärr går tankarna alltid iväg till hur jag kunnat behålla han :(.....
TRO MIG JAG VET ATT JAG INTE VILL, BORDE O NEJ DET SKULLE ALDRIG BLIVIT ELLER KOMMER ALDRIG BLI BRA... JAG VET ATT HAN INTE ENS ÄR NÅGON JAG VILL HA MEN MAN STYR INTE ÖVER ENS EGNA TANKAR!!!
Eller kan man det... hur ändrar man sitt tankesätt. Det handlar ju inte om att jag inte vet. Jag vet allt jag vet hur fel det är jag vet att jag inte vill... Varför finns då de dumma tankarna!
Det jag vet som allra säkrast just nu.. är att det det inte ens handlar om han! DET HANDLAR OM MIG! Troligtvis hade han kunnat vara vem som helst.. eller vad som helst! Det handla om mig ingen annan!!!! Jag vet det så varför kan jag då inte släppa det???????
Att hitta sig själv...
Ingen lätt match när man gått vilse kan jag säga! Jag vädjar och ber till mina vänner att faktiskt hjälpa mig finna mig själv. Jag vill vara mitt gamla rätta jag igen men inte det lättaste då man inte kan minnas när man var det senast eller ens vad som faktiskt är ens rätta jag. Visst finns det egenskaper jag vill ha, en person jag vill vara men skulle jag rusa på o försöka bli den personen så skulle det väl bara bli falskt eller? För att förbättra sig själv måste man nog veta vem man är från början.... Det är vad jag jobbar på nu!!!
KÄRLEK!!
Det finns bara en kärlek jag känner till som faktiskt är sann. Det finns bara en sorts kärlek som jag kan nöja mig med. Det finns bara en kärlek för mig som är den rätta. Kärleken till min son.
Den kärleken är kravlös, den kärleken kräver inget annat än att göra han lycklig. Riktig kärlek är att bli lycklig av att den man älskar blir lycklig.
arför finns inte den mellan man och kvinna.. eller gör den det?
En sak är säker.. jag lägger inte ner förrens jag funnit den kärleken. Jag traskar inte till altaret eller slutar söka förrens jag funnit mannen som blir lycklig av att göra mig lycklig och vise versa!
Är det för ycket begärt? Nej jag kan omöjligt tycka det!
Det handlar inte om att prioritera bort sig själv för att göra någon annan lycklig utan helt enkelt av att man själv finner lyckan i att göra någon annan lycklig. Hur skulle det inte kunna funka? Jag menar visst förstår jag att man har olika prioriteringar i mycket i ett förhållande och självklart förstår jag att man inte alltid kan tycka lika men om man i de stora frågorna faktiskt finner lycka i att man ska vara lycklig tillsammans så väljer man rätt. Självklart bör man alltid prioritera sig sjäv och sitt eget välmående men är det inte oxå självklart att man mår bra utav att ens älskade mår bra???
Riktig kärlek och inget annat!!!!!
KÄRLEK!!
Det finns bara en kärlek jag känner till som faktiskt är sann. Det finns bara en sorts kärlek som jag kan nöja mig med. Det finns bara en kärlek för mig som är den rätta. Kärleken till min son.
Den kärleken är kravlös, den kärleken kräver inget annat än att göra han lycklig. Riktig kärlek är att bli lycklig av att den man älskar blir lycklig.
arför finns inte den mellan man och kvinna.. eller gör den det?
En sak är säker.. jag lägger inte ner förrens jag funnit den kärleken. Jag traskar inte till altaret eller slutar söka förrens jag funnit mannen som blir lycklig av att göra mig lycklig och vise versa!
Är det för ycket begärt? Nej jag kan omöjligt tycka det!
Det handlar inte om att prioritera bort sig själv för att göra någon annan lycklig utan helt enkelt av att man själv finner lyckan i att göra någon annan lycklig. Hur skulle det inte kunna funka? Jag menar visst förstår jag att man har olika prioriteringar i mycket i ett förhållande och självklart förstår jag att man inte alltid kan tycka lika men om man i de stora frågorna faktiskt finner lycka i att man ska vara lycklig tillsammans så väljer man rätt. Självklart bör man alltid prioritera sig sjäv och sitt eget välmående men är det inte oxå självklart att man mår bra utav att ens älskade mår bra???
Riktig kärlek och inget annat!!!!!
Tänk att det ska vara så svårt...
Att ta ett beslut och bara hålla sig fast vid det?
Värsta jävla såpan ju vafan!! Det värsta är ju att jag försätter mig i det själv :(.
Fan så förvirrande, så utdraget, smärtsamt o den enda lösningen tycks vara för mig helt omöjlig. Jag kan vara så säker ena sekunden o i nästa får jag bara inte ur mig orden. I andra relationer tycks jag visst säga allt för mycket dock, frågan där är väl bara kokker jag såra eller bli sårad??
Varför ska jag känna och tänka så mycket? Samtidigt som jag önskade att jag hade tagit chansen då den lovade guld och gröna skogar.. samtidigt önskar jag att mitt far åt helvete hade varit allvar. För när jag sa det så menade jag allvar, när jag sa det andra gången menade jag det med. Det var det där " Du är mitt livskärlek" som fuckade upp min jävla hjärna!!!!!! Fan fan fan!
Idag eller rättare sagt igår kväll så tog jag beslutet, jag var säker även om jag insåg att det skulle ta imot, Idag när jag såg in i hans ögon blev jag knäsvag:(. Orden som jag mantrat hela natten kom inte ur mig. Allt jag peppat mig själv för var som bortblåst. Där stod jag tom o hoppades igen! Nu sitter jag här utan att få svar igen, nu sitter jag åter o håller tummarna för att jag ska få min kärlek, få ge all min kärlek. Få leva igen!
Känner mig tom tom tom... kall, död, avtrubbad! Alla känslor far runt i mig som en jävla orkan o trots det känner jag mig kall o känslolös. Känns inte som jag, känns som att jag står bredvid o tittar på. Det är så lätt att se ner på mig nu känner jag, det gör ju till och med jag! FAN FAN FAN DETTA ÄR INTE JAG... INTE NÅGONSTANS!!!!!
Värsta jävla såpan ju vafan!! Det värsta är ju att jag försätter mig i det själv :(.
Fan så förvirrande, så utdraget, smärtsamt o den enda lösningen tycks vara för mig helt omöjlig. Jag kan vara så säker ena sekunden o i nästa får jag bara inte ur mig orden. I andra relationer tycks jag visst säga allt för mycket dock, frågan där är väl bara kokker jag såra eller bli sårad??
Varför ska jag känna och tänka så mycket? Samtidigt som jag önskade att jag hade tagit chansen då den lovade guld och gröna skogar.. samtidigt önskar jag att mitt far åt helvete hade varit allvar. För när jag sa det så menade jag allvar, när jag sa det andra gången menade jag det med. Det var det där " Du är mitt livskärlek" som fuckade upp min jävla hjärna!!!!!! Fan fan fan!
Idag eller rättare sagt igår kväll så tog jag beslutet, jag var säker även om jag insåg att det skulle ta imot, Idag när jag såg in i hans ögon blev jag knäsvag:(. Orden som jag mantrat hela natten kom inte ur mig. Allt jag peppat mig själv för var som bortblåst. Där stod jag tom o hoppades igen! Nu sitter jag här utan att få svar igen, nu sitter jag åter o håller tummarna för att jag ska få min kärlek, få ge all min kärlek. Få leva igen!
Känner mig tom tom tom... kall, död, avtrubbad! Alla känslor far runt i mig som en jävla orkan o trots det känner jag mig kall o känslolös. Känns inte som jag, känns som att jag står bredvid o tittar på. Det är så lätt att se ner på mig nu känner jag, det gör ju till och med jag! FAN FAN FAN DETTA ÄR INTE JAG... INTE NÅGONSTANS!!!!!
