den ljuva, brutala sanningen..
Ja så är det.. Jag tänker inte linda in denna blogg i några rosa moln, ibland kan ett o annat rött moln dyka upp men inga krussiduller kan jag lova!
Jag har ett sånt starkt behov av att skriva och att göra det i nån dagbok eller så som bara är ämnad för mig räcker inte. Det blandas hej vilt, glatt och ledsamt, förkrossad och lycklig... jag vet men det är så det är just nu!
Jag har enbart gett den här adressen till personer som har eller har haft stor roll i mitt liv, ni är få som vet, få som iallafall vet att det är jag! Jag skriver vad jakänner för stunden o ja det kan pendla fort. Men ja på senaste tiden är det nog det mest utmärkande jag kommit på med mig själv ( i sökandet efter den riktiga Alexandra) Jag pendlar fort.
Mamma tykte, iallafall vid ett tillfälle att det var jätte bekvämt.. När hon lämnade mig hos dagmmm. Jag var ledsen när vi sa hejdå och när hon kom runt husknuten stod jag glatt och vinkade i fönstret. Jag hoppar fram och tillbaka... visst oftast och framförallt den senaste tiden hat det int evarit på ett positivt sett. Men ja förr hade jag alltid förmågan att borsta av mig fort. Egenskapen är den samma tror jag även om den som sagt yttrat sig till det negativa för tillfället.
Planen är att ta upp allt för att egentligen själv kunna gå tillbaka och läsa o få lite perspektiv på det hela... kommentarer är välkomna även om det inte är syftet. Även kommentarer som kan ses som negativa är välkomna för ja jag tror jag behöver höra det. Nu handlar det om att bli en bättre människa... i många fall är då nykeln att veta vad man gör fel och ibland kan det faktiskt vara svårt att se dem själv.
Det känns bra att skriva och många gånger faktiskt rent ut sagt befriande att trycka på publicera knappen!
Jag bär på så extremt mycket hat och bitterhet just nu.. samtidigt som jag faktiskt förstått och insett hur mycket jag har att vara glad åt. Än så länge har de två inte vägt ut varandra.. alltså det är ju såklart bitterheten och hatet jag ska väga ut.. därför behöver jag pendla. Eller det är väl därför jag gördet iallafall.
Det gräver sig betydligt djupare än till allt som hänt med Herr Grindberg men just nu är hatet riktat mot han, han förtjänar hatet.. men jag förtjänar inte att bära på det. Jag tycker själv att skriva om det ger insikt, jag tycker att jag har ganska mycket insikt men det når inte hela vägen!
Jag jobbar och sliter varje dag och ja jag finner tröst varje dag men målet är långt borta... om man når det innan man dör är inte säkert men målet kan oxå vara att fortsätta sträva!!!
Jag har ett sånt starkt behov av att skriva och att göra det i nån dagbok eller så som bara är ämnad för mig räcker inte. Det blandas hej vilt, glatt och ledsamt, förkrossad och lycklig... jag vet men det är så det är just nu!
Jag har enbart gett den här adressen till personer som har eller har haft stor roll i mitt liv, ni är få som vet, få som iallafall vet att det är jag! Jag skriver vad jakänner för stunden o ja det kan pendla fort. Men ja på senaste tiden är det nog det mest utmärkande jag kommit på med mig själv ( i sökandet efter den riktiga Alexandra) Jag pendlar fort.
Mamma tykte, iallafall vid ett tillfälle att det var jätte bekvämt.. När hon lämnade mig hos dagmmm. Jag var ledsen när vi sa hejdå och när hon kom runt husknuten stod jag glatt och vinkade i fönstret. Jag hoppar fram och tillbaka... visst oftast och framförallt den senaste tiden hat det int evarit på ett positivt sett. Men ja förr hade jag alltid förmågan att borsta av mig fort. Egenskapen är den samma tror jag även om den som sagt yttrat sig till det negativa för tillfället.
Planen är att ta upp allt för att egentligen själv kunna gå tillbaka och läsa o få lite perspektiv på det hela... kommentarer är välkomna även om det inte är syftet. Även kommentarer som kan ses som negativa är välkomna för ja jag tror jag behöver höra det. Nu handlar det om att bli en bättre människa... i många fall är då nykeln att veta vad man gör fel och ibland kan det faktiskt vara svårt att se dem själv.
Det känns bra att skriva och många gånger faktiskt rent ut sagt befriande att trycka på publicera knappen!
Jag bär på så extremt mycket hat och bitterhet just nu.. samtidigt som jag faktiskt förstått och insett hur mycket jag har att vara glad åt. Än så länge har de två inte vägt ut varandra.. alltså det är ju såklart bitterheten och hatet jag ska väga ut.. därför behöver jag pendla. Eller det är väl därför jag gördet iallafall.
Det gräver sig betydligt djupare än till allt som hänt med Herr Grindberg men just nu är hatet riktat mot han, han förtjänar hatet.. men jag förtjänar inte att bära på det. Jag tycker själv att skriva om det ger insikt, jag tycker att jag har ganska mycket insikt men det når inte hela vägen!
Jag jobbar och sliter varje dag och ja jag finner tröst varje dag men målet är långt borta... om man når det innan man dör är inte säkert men målet kan oxå vara att fortsätta sträva!!!
Kommentarer
Trackback
