stojjbojjojag

Ibland är man inte riktigt hundra, idag är jag feberfri men långt ifrån frisk och just de dagarna när man kanske inte mår så bra så ska Theodor vakna på sin absolut sämsta sida. Vad jag än gör blir det fel, han ska säga imot precis allt och säger jag ifrån så flinar han bara elakt mot mig eller hittar på nån jävla dum undanflykt. Det är det absolut värsta med Theodor.. han ligger lixom ett steg före hela tiden. Han är ruggigt uträknande och smart. Ibland straffar han sig själv så att jag inte hinner. När han vet att det ät nära så kan han själv säga "då går jag ifrån" just innan jag tänkt säga att han får gå in på rummet.

Just nu är han inskickad på rummet och det är ruggigt nära att det inte blir nått peppaksbak idag.. ruggigt nära.

Jag sa just till han att han inte fick komma ut innan jag kommer och hämtar han... då kom skit ungen ut o sa att han ville ge mig en puss.